Vet du vad? Jag bryr mig inte längre. Ögonblicket Louis´ läppar nuddade mina kysste jag direkt tillbaka. Alla mina känslor blandades och jag kunde inte hålla tillbaka dem längre. Jag hörde Louis stöna medan våra läppar slogs med varandra. Det var det här jag ville. Innan jag visste ordet av var vi på väg att fördjupa kyssen. Nyckelordet där är ’på väg att’.

’’Hey Rosie who owns the fancy red ca-’’ Taylor kom flygande in i rummet med Charlie balanserande på sina axlar.

Perfekt. Har jag berättat hur mycket Taylor hatar Louis? Ord kan inte beskriva hur mycket Tyler ville döda honom efter hela mobbningen. Han har inte sett Louis sedan dess…

Jag drog mig snabbt tillbaka, mina ögon vidgades i chock när jag tänkte på vad Tyler skulle kunna tänkas göra mot Louis. Jag hörde hur Louis stönade eftersom han fortfarande tänkte på kyssen, han hade antagligen inte registrerat det faktum att min 22 åriga storebror stod framför oss. ’’Eww, gross they were kissing!’’ Charlie suckade och höll för ögonen. Tyler hade inte sagt ett ord utan bara stirrade på Louis.

’’Tyler, I can explain.’’ Jag höll ut mina armar mot honom och försökte få honom så lugn som möjligt. ’’Rosie, what is this asshole doing in your room.’’ Taylor blick lämnade inte Louis´ medan han försiktigt plockade ned Charlie från sina axlar och ställde ner honom på golvet. ’’Look Tyler, it´s not what it looks li-.’’ Började Lou men Tyler avbröt honom. ‘’Oh I can tell you exactly what it looks like. It looks like you were making out with my sister. The same sister that you bullied all through primary school. The same sister that you managed to turn anorexic. Does any of this ring a bell to you?’’ Jag har aldrig sett Tyler så här arg. Hans nävar var knutna så hårt att jag trodde de skulle ramla av. Hans ansikte var så rött att jag föreställde mig hur blod sipprade ut ur porerna men hans röst vad det som skrämde mig. Den var så djup men tyst på samma gång.

Jag ställde mig upp från där jag satt på sängen och sprang fram till Tyler. ’’Tyler please calm down. You don´t know the full story. Don´t do anything stupid.’’ Som jag berättade tidigare, Tyler är väldigt överbeskyddande. Tillslut vände han bort sin intensiva blick från Louis och tittade på mig. ’’Rosie, what is he doing in your room?’’
’’Charlie can you go show Louis your toys please?’’ Frågade jag fyraåringen som oskyldigt stod vid min dörr. Jag gav Louis en varnande blick som han löd och följde efter Charlie ut ur rummet.

’’You know Louis goes to my school. You know what he did. You know everything. But for the last two weeks Louis and I have been doing a project. The one where you look after a baby doll with a partner. I didn´t know anything like this would happen. I´ve lost most of what I thought were my friends. Louis has been the only one really there for me. He´s the only one I can trust. Please understand that Tyler.’’ Hans ansikte förblev känslolöst ‘’Rosie, why do you always have to get yourself into situations like this? I swear if you get hurt once more by this guy, I´m going to break him. Promise me you´ll be careful. Remember I won´t always be here to help you out.’’ Jag vet att Taylor bara bryr sig om mig. Han är en bättre papa än min egen. ‘’I promise, now go tell Louis you´re sorry for scaring the living daylights out of him.’’ Krävde jag med ett leende och pekade mot Charlie´s sovrum. Han suckade och rufsade till mitt hår innan han gick mot dörren.

Jag antar att vi klarade av min familj, nu återstår skolan. Jag menar inte det att vi är tillsammans eller någonting, det var bara en kyss… för tredje gången.

~~

’’Is it just me or do you feel like everyone is staring into your soul?’’ Viskade jag genom telefonen, Jag vägrade att prata öppet med Louis på fredagsmorgonen så vi pratade genom telefonen istället. När jag gick in i skolbyggnaden kändes det som om allas blickar låg på mig. Det är oftast ett dåligt tecken har jag lärt mig de senaste veckorna. För att inte säga för mycket, jag har fått några fiender. Personer jag trodde var mina vänner ljög för mig. Förtroende är verkligen någonting jag inte kan lita på längre.

’’Come on, it´s not that bad. You´re just being paranoid!’’ Louis försökte övertala mig på andra sidan luren men det fungerade verkligen inte. ’’Where are you anyway?’’ Frenetiskt tittade jag över korridoren tills jag blev chockad av att se Hallie le brett i ansiktet på mig. ’’Who are you talking to?’’

’’No one. No one at all!’’ Sa jag och slängde mobile i väskan så fort jag kunde. Du vet känslan när du vet att du gjort någonting fel så du tror automatiskt att alla vet du gjort det? Jag känner så, gånger tusen. Jag menar, Hallie vet att jag och Louis är vänner, hon borde inte ha något emot att jag pratar med honom i telefonen. Louis har rätt jag är bara paranoid.

’’Ok then…’’ Sa Hallie obekvämt medan hennes leende bleknade. Sen blev det pinsam tystnad innan hon började le som en idiot igen. Om det inte var fredag skulle jag ha känt behovet av att slå henne i ansiktet. ’’Oh my god guess what?!’’ Jag visste redan vad hon skulle säga men jag valde att spela med. ’’What?’’ Jag försökte lägga in så mycket entusiasm i rösten som möjligt medan jag letade genom den fyllda korridoren efter Louis. Han hade Louise och det sista jag behövde var att tappa bort henne sista dagen av projektet.

’’Harry finally asked me out!’’ Efter det kom Hallie på att hon pratade med hans ex och åter igen försvann hennes leende. ’’I mean… I´m sorry. Sorry Rosie, I forgot.’’ ’’Hallie, it´s fine. We were never serious anyway.’’ Det är saningen. Harry är definitivt bara min vän. Vi var inte ens nära varandra. ’’Oh thank god. So where´s your doll? Today´s the last day right. Zayn still has ours. I don´t think we did too bad.’’ Jag slutade lyssna på hennes babbel när jag kom fram till mitt skåp där Mackenzie väntade. Det såg ut som om hon gråtit. Riktigt mycket.

’’Mickey, what´s wrong?’’ Jag har bara sett Mackenzie gråta två gånger sen vi blev vänner. När hennes kanin dog och när hon tappade sin Marc Jacobs väska i sjön på vår skolutflykt. ’’He broke up with me. I knew it was coming. I told you Rosie.’’ Hon lät så hjärtekrossad. Jag har aldrig sett henne falla så hårt för en kille. Jag antar att jag underskattade deras relation. Hallie verkade ha tappat intresset och trippade iväg mot Harry som stod bredvid Liam och Delilah. ’’I´m so sorry Mackenzie. I really am.’’ Jag höll om henne hårt medan hon torkade ögonen och snörvlade. ’’It´s not your fault. I obviously wasn´t good enough for him. He´ll probably go off to Christina or Meg. He was getting pretty cozy with the two of them during rehearsals. Pigg!’’ De följande tjugo minuter spenderade jag med att trösta Mackenzie och försöka få henne att se lite presentabel ut för lektionen.

När jag stängde min skåpsdörr kom en blond pojke fram till mig och jag log av lättnad. ’’Look Rosie, I´m sorry. I didn´t mean to act so distant to you and Louis. I just found it so hard to accept what he did to you and for you to forgive him. Before I came to London, I was bullied in Ireland. I guess it was difficult for me, to see someone else go through that. I didn´t think one of my best friends was capable of threating a girl like that.’’ Jag drog in Niall i en björn kram. Efter att han tystnat. ‘’I didn´t need the sympathy Rosie. School´s going great for me now. I don´t need the reminder.’’ Jag log lätt. ‘’I´ve talked to Louis. He really likes you Rosie. Forget what everyone else thinks. Just don´t forget to sort out everything else first.’’ Jag antar att det här är dagen då jag förlåter mina finder. ‘’Thanks Niall. It really means a lot.’’ Jag stoppade honom innan han började gå. ’’And remember, any girl would be lucky to have you. Don´t settle for anyone.’’ Han log och tackade mig innan han sprang mot Zayn som tankspritt smsade medan han vandrade med blacken över elevhavet. Jag undrar om han ens är ledsen över uppbrottet.

Plötsligt kände jag behovet av att kissa och bestämde mig för att gå förbi toaletterna innan lektionen började. Men självklart, med tanke på min vanliga tur, var jag tvungen att gå förbi Delilah. Hon stod bredvid Liam som hade sin arm runt om henne och dom pratade med Hallie och Harry. Du vet när man ska gå förbi en person man hatar och man försöker se så cool och självsäker ut som möjligt? Ännu en gång, så gjorde jag. Jag la mitt hår över axeln och stoltserade förbi. Eller försökte i alla fal.
Delilah drog ut sin fot i sista sekunden och jag föll. Det är det äldsta tricket i boken med det fungerar på mig.

’’Oh my god Rosie, I am so sorry! Are you ok?’’ Delilah ´s äckligt söta leende grävde sig in i mitt ansikte och hon sträckte ut sin hand mot mig. Liam avvisade och istället hjälpte han mig upp. ’’I´m fine.’’ Sa jag barskt och stirrade på henne medan jag fixade mina kläder. Jag var så frestad av att slå henne i ansiktet. Tillslut klarade jag inte av det längre. ’’Actually do you know what. No I´m not ok. I´ve taken enough of your bullshit. Today has just been one step further into the pile of bullshit you´re feeding Liam. He thinks you´re so innocent when the fact is that you´re the one who caused all this drama. From the canteen to the car to now, all you´ve done is lie, lie, lie. Liam deserves so much better than you. I actually thought you were one of my best friends. Well life´s a bitch. I´ve had to deal with too much of it.’’ Jag kunde känna hur jag blev varmare och knogarna vitnade. Tillslut tittade jag på den chockade Liam. Keep hurting yourself Liam, But I won’t be there to pick up the pieces.’’

Efter det gick jag helt enkelt till toaletten och grät. Jag skulle inte ha gått och burit på det här. Jag lät alla styra över mig så länge. Jag låste in mig i närmsta bås och lät tårarna falla. Efter några sekunder hörde jag dörren öppnas. Jag försökte höra hur många det var men jag hörde ingenting. Uppenbarligen hörde personen mig snörvla eftersom hen började prata. ’’Hey, are you alright in there?’’ Oh perfekt, en till person jag bråkar med. Meaghan Banks. Är det någon som kastar alla de här personerna på mig? ’’I oh, I´m fine.’’ Jag försökte sätta på min maskulina röst vilket jag antar bara var konstigt med tanke på att vi var inne på tjejtoaletten. Men min röst är väldigt klar och alla känner igen den, Till och med Meg.

’’Rosie?’’ Jag både stönade och suckade över att min täckmantel inte fungerade. ’’Rosie, can you come out please?’’ Jag klarade av att öppna dörren men stelnade över tanken på att jag antagligen såg hemsk ut och jag ville inte att supersnygga Meg skulle se mig. ’’Look, I´m really not in the mood to listen to you talk about your perfect life. I´ve had a pretty hard day already and it´s only
half eight.’’
‘’You don´t understand, I want to apologize. For real.’’ Jag tittade in i hennes ögon. ‘’I had no reason to do what I did. I was jealous. I know that´s still no excuse but I was jealous. I wanted the friendship you had with Louis. I wanted him all for myself. I was just a kid. I guess I kind of paid for that now. I´m sure Louis told you about my dad?’’ Jag nickade för att hon skulle fortsätta. ‘’I´m sorry. That´s all I can say. I´ve made no friends since I came back and honestly I´d love one last chance to be yours again. I mean, if you´d forgive me?’’ Jag torkade mina ögon en sista gång och log medan jag nickade. Utan tvivel var hon en bitch men jag behövde en vän och för en tid var Meg just det.

Wow det var en hektisk morgon. Och dagen har inte ens börjat ännu. Dags för resultatet av de två senaste veckorna.

~~

’’There you are!’’ Skrek jag i lättnad när jag äntligen såg Louis springa genom korridoren med Louise så försiktigt lagd i armarna som möjligt. ’’I´m so sorry! You´re probably not gonna believe me but I actually managed to get my foot stuck in a manhole outside my house.’’ Jag bara himlade med ögonen och drog in Louis i det nästan fyllda klassrummet. ‘’Once again we have Mr. Tomlinson and Ms. Moore late. Is this becoming a regular habit?’’ Vi stapplade fram till våra platser medan alla stirrade på oss som om vi mördat 27 personer. ‘’I´ll let you of today as it´s the last day of The Marriage and Baby Project.’’
‘’You´re too kind!’’ Mumlade jag sakrastiskt för mig själv.

‘’So class, first of all I would like to congratulate you all. You all seem to have managed to bring back your dolls in one piece. The only thing you have to worry about now is your grade. This will be decided by the footage contained on your doll.’’ Mr. Walters glodde på mig och Louis när han sa det sista.

Jag kände någon knacka mig på axeln och jag vände mig om för att se Zayn som hade en lapp i handen, han gav den till mig utan att säga något och vände sedan tillbaka uppmärksamheten mot läraren. Jag vek upp den snabbt under bordet och började läsa.

*Rosie. I´m sorry I didn´t believe you about Delilah when I should have. She told me she was sending you these texts. Something about threatening you. I broke up with her. I´ll talk to you after class but for now please don´t be angry.*
~ Liam.

Jag märkte inte att läraren fortfarande pratade när jag läste lappen. Jag bestämde mig för att putta bort hans ursäkt och istället lyssna på Mr. Walters.

’’Now everyone please bid farewell to your projects and hand them up!’’ Är det konstigt att jag faktiskt är ledsen. Jag vill inte släppa taget om den sak som återfört mig och Louis. ’’Well here it goes.’’ Sa Louis motvilligt och reste sig upp medan han visade att jag skulle följa med. ’’It´s done, I guess we did it Lou.’’ Vi log svagt mot varandra. ‘’This is so sappy. It´s just a doll.’’ Jag skrattade åt hur barnsliga vi var. ’’Yeah let´s just give it over with. We failed anyway.’’ Vi stod bakom alla andra i ledet men tillslut var det vår tur. Jag tog ett djupt andetag innan vi la Louise på Mr. Walters kateder med händerna över varandras. ’’You get an ’A’.’’ Viskade Mr. Walters och stirrade på dockan. ’’Wait, what?’’ Frågade Louis osäkert.

’’You get an ’A’. You two were the only people who actually understood this project. It wasn´t about looking after a doll. It wasn´t about learning responsibility or even about learning what a human baby s like. It was about putting aside your differences and getting along. Doing your project together and actually managing to come out a better person because of it. That is why I put you two together. You two couldn´t have done this project better. Både jag och Louis tillsammans med resten av klassen stod där i chock med munnarna öppna. Aldrig i livet hade jag förväntat mig ett ’A’ på ett projekt med Louis Tomlinson.

’’Congratulations you two. This is an actual congratulation. You managed to successfully complete the real Marriage and Baby Project.’’

Det här kapitelet är 4 A4 sidor långt så det tog längre tid att översätta än vad jag trott.

Det var sista kapitelet ;( Men det kommer en epilog.

Jag älskar det här kapitlet för alla bitar faller på plats!

Vad tror ni epilogen handlar om?

En ledtråd: - Grease is the word!

-          SLUT! Epilog, vad tror ni den handlar om? Ledtråd. Grease is the word.