‘’Do you know what Louis?! Screw you! Maybe we were the best friends when we were kids but that was the biggest mistake of my life. You mean nothing to me. We were put together in this project, but that does not mean we´re partners! And we never will be!’’ Skrek Rosie I telefonen och jag hörde ett kraschande ljud.

Vi var vänner… vi var bästa vänner… allt är så mycket värre nu… vi hatar varandra. Jag gjorde ett misstag… ett stort misstag. Jag kan aldrig gottgöra det som jag gjorde för så många år sedan.

Jag höll telefonen i handen och stirrade på skärmen som om det kunde göra den här situationen bättre. Jag brydde mig inte om filmen från igår. Jag brydde mig om Rosie. Över att hon fortfarande var sårad över det jag gjorde mot henne. Hon tänker fortfarande på det. Jag som trodde att det var i de förflutna.

’’You okay mate?’’ Harry rörde min axel försiktigt vilket fick mig att lätt hoppa till. Jag nickade. Jag ville verkligen inte prata om det.

*2 DAYS LATER – MONDAY*

Louis kom för att hämta dockan igår. Vi hade ingen ögonkontakt alls. Jag visste att jag hade tagit upp någonting under telefonsamtalet som vi båda ville glömma, men som fortfarande gör ont.

Jag är ledig från dockan till imorgon i alla fall så jag, Mackenzie och några andra tjejer ska åka och shoppa idag. Jag behöver verkligen distrahera mig från honom. Louis verkar finnas i mina tankar 24/7 nu för tiden. Plus att jag har biologi idag… och du vet vad det betyder. Mer Louis… och mhm, vi måste träffa Mr. Walters för första gången efter den dumma filmen!

’’You look like you’ve been dragged down the road by an eighteen wheeler Rosie. What happened?’’ Hälsade min stödjande vän Mackenzie på mig när jag gick fram till mitt skåp. Jag har mått dåligt ända sedan festen. Jag har knappt fått någon sömn och jag har inte ätit. Normallt såg jag perfekt ut i skolan men idag kunde jag inte bry mig mindre. ’’Thanks!’’ Svarade jag sarkastiskt och himlade med ögonen bakom mina svarta RayBans. ’’Seriously though what happened?’’ Frågade hon när jag öppnade mitt skåp och fick alla mina böcker över mig. Det här kommer inte att bli en bra dag.

’’I just haven´t been feeling the best ok?!’’ Snäste jag och hon såg häpen ut över det jag sagt. Jag snäser aldrig åt henne. Jag smällde igen mitt skåp efter att jag tagit ut de få böckerna jag behövde och mötte en krullhårig grönögd kille.

’’Morning.’’ Hälsade han med ett stort leende, vilket jag inte kunde ge tillbaka på grund utav humöret som jag var i. ’’Morning.’’ Muttrade jag medan jag försökte gå förbi honom. ’’Look I was wondering if maybe… you wanted to go out with me sometime?’’ Fan också.

Fan. Fan. Fan. Jag kan inte gå ut med Harry! Nej! Nej! Nej!

Det fungerar inte så. Meningen var att vi alla skulle hata varandra. Det är så den här skolan fungerar.

Jag tittade in i hans gröna valpögon och visste att jag inte skulle komma ut ur det här. Tungt andades jag ut och nickade. ’’Fine.’’ Svarade jag irriterat men allt Harry gjorde var att le stort mot mig.

Vad ger jag mig in på? Jag gräver bara djupare och djupare för varje sekund som går.

Och gissa vad min första lektion var? Jag ska ge dig en ledtråd… Det rimmar på mykologi.

Klockan ringde högt vilken lyckligtvis tvingade mig att lämna det här pinsamma mötet med min ’makes’ bästa vän.

’’Well… bye?’’ Sa jag till honom och försökte ännu en gång att gå förbi. Han lät mig inte. ’’ I´ll walk you. We´re both going right?’’ Han lyckades övertala mig. Innan jag hann reagera var hans fingrar flätade mellan mina och vi var på väg mot biologin.
Varför jag?

’’Good morning class! If everyone would please take their seats.’’ Mr. Walters log brett mot klassen. Jag är förvånad över att han inte frågat om han får prata med mig och Louis ännu. Vi alla släpade oss till våra platser och jag satte mig tafatt ner bredvid Louis. Vi lät varandra vara och sa inte ett enda ord. Jag tog fram min vattenflaska ur min väska och började klunka ur den. Min mun var fortfarande riktigt torr från festen.

’’Now as a surprise, today we are going to watch some of the recordings from your babycams!’’ Jag kvävdes av mitt vatten och spottade ut det över Hallie som satt framför mig. Hostan ville inte försvinna. Snabbt försökte jag ta mig samman efter att jag äntligen kunde andas igen.

Mr. Walters gav mig en road min innan han fortsatte. Herre gud… det här är värre än vad jag hade föreställt mig. hela klassen skulle få se det här.

Ta djupa andetag och var lugn Rosie! Ta det lugnt, försökte jag intala mig själv när jag försökte att slappna av och hindra mig från att hoppa ut genom fönstret

Jag vågade inte titta på Louis eftersom jag visste att det bara skulle bli en miljon gånger värre om jag gjorde det.

’’The first video we shall be watching is…’’ Han började titta genom sin lista med namn på datorn. Hela min kropp skakade när jag väntade på att han skulle ropa upp två namn.

’’Rosie and Louis.’’ Han log mot oss.

FAN.

Hej Allihopa!

Jag fick en insikt av en kommentar som minnamadeleine skrev. Och därför ska jag försöka uppdatera oftare. Snart har jag lov också och då ska det nog gå bättre! Enjoy!

Titta gärna in min personliga blogg! http://fridalif.blogg.se/