Precis när jag skulle börja på refrängen såg jag killen som jag sjöng till, sitta längst bak i aulan.

Louis Tomlinson.

Han log och såg ganska glad ut för en gång skull. Mina ögon vidgades när jag såg honom och jag tittade snabbt bort. Inte en chans att han ska få förstöra det här för mig.

Jag sjöng högre och starkare resten av låten vilket bara fick mig att le större. När låten var slut kände jag att det inte kunnat gå bättre. Det känns verkligen som att jag hör hemma på scenen. ’’Thank you Ms. Moore! That was amazing!’’ Berömde Ms. Teasy när hon lätt klappade händerna. Jag log brett över att hon tyckte det var så bra. Plötsligt hörde jag en applåd från bakre raden och såg hur Louis stolt stod upp och applåderade. Jag stirrade på honom och gick sedan av scenen för att hämta en flaska vatten.

Jag orkade inte lyssna på Sarah´s provsjungning eftersom jag var för glad för att tänka på någonting annat än min egen provsjungning. Kommer ni ihåg att jag kände mig skitdålig i morse?  Glöm det! Nu är jag uppe bland molnen. Jag trodde inte att jag skulle älska att sjunga… jag har aldrig tänkt så mycket på det.

Jag tittade på Sarah när hon gick ner från scenen efter sin provsjungning. Hon såg inte alls självsäker ut. Jag log smått mot henne och tittade sedan mot Ms. Teasy för att se vilka som skulle provsjunga här näst.
’’Next we have auditions for Danny Zuko. Would all the guys who put their name down please make their way up to the stage.’’ Sa Ms. Teasy och tre killar gick fram till scenen inklusive ingen mindre än Louis.

Tack så mycket.

Jag hoppas han är dålig. Jag lovar att om vi ska jobba med varandra på något jag faktiskt älskar kommer jag att explodera!

Ingen ur Louis´ grupp av vänner sökte till huvudrollen. Antagligen så pratade han dem ur det. Vad jag har hört är de alla ganska bra sångare. Vår körlärare skryter om dem.

Todd, Louis och Robert stod på en rad och väntade på att få bli uppropade. Louis såg kaxig ut och flinade bak mot grabbarna, antagligen säker på att han skulle få rollen. Oh vad jag kommer skratta om han inte får den! Som tur var blev Louis uppropad först så jag behövde inte vänta länge på att få reda på om han verkligen var så bra som han trodde. Han bar Louise upp på scenen och placerade henne försiktigt vid kanten vilket fick mig att börja skratta.

’’What song will you be auditioning with today Mr. Tomlinson? Frågade Ms. Teasy när hon tog av sig sina katt-glasögon för att få sig en bättre titt på honom. ’’I´m actually singing ’Sandy’ from the musical Grease.’’ Han flinade stort när han pratade och jag himlade med ögonen.

Oh snälla.

’’Very nice choice.’’ Berömde läraren honom och startade bakgrundsmusiken till låten.

Snacka om att fjäska.

’’Stranded at the drive in, branded a fool. What will they say, Monday at school?’’

Okej han kanske inte är så dålig… men bara kanske.

Jag fortsatte att lyssna på varenda ton och plötsligt fann jag mig nickandes till rytmen. Okej han är underbar! Jag erkänner! Men det betyder inte att jag måste gilla honom.

Jag öppnade min vattenflaska igen och började dricka medan jag lyssnade på hans fantastiska röst.

’’I sit and wonder why-y-y oh why you left me, oh Rosie.’’
Jag hostade upp mitt vatten så det hamnade på mina kläder. Plötsligt kom Delilah fram från ingenstans och började klappa mig på ryggen om och om igen.

Va? Nej nej nej nej nej! Låten innehåller namnet ’Sandy’ inte ’Rosie’! Vad fan var det där? Varför händer alltid sådana här saker mig när jag dricker?!

Louis hostade obekvämt medan hans ansikte fick en mörk röd färg. ’’Sorry I uh… meant Sandy. Sorry about that. Can I start over?’’ Frågade han när han återhämtat sig och jag börjat få tillbaka min andning. Ms. Teasy log slugt innan hon startade om låten. Jag tittade på Delilah som också log. Varför tycker alla att det är så kul?

’’This is not funny.’’ Berättade jag envist medan jag korsade mina armar över bröstet. Jag drog bort mitt röda hår från ansiktet och satte upp det med en svart snodd som jag hade haft runt handleden. ’’It actually is pretty funny Rosie. He put your name in a song about wanting you to forgive him. That was hardly just a coincident.’’ Ju längre hon pratade desto större blev leendet. Delilah är den enda person jag berättat om mig och Louis för. Jag har inte ens berättat för Mackenzie. Visst hon är min bästa vän men hon har en ganska stor mun medan Delilah är tystare och skulle inte berätta för någon. ’’Maybe he was thinking about how much he dislikes me and accidentally put my name in the song!’’ Sa jag när jag kom på en ganska osannolik slutsats. Jag vet att det inte var av en slump, men det är jag för envis för att erkänna.

Jag har rätt!

Låten var slut och Louis gick obekvämt av scenen utan att ge mig någon som helst ögonkontakt, vilket jag var ganska glad över.

När provsjungningarna fortsatte blev jag mer och mer uttråkad. Tillslut berättade Ms. Teasy att det var slut för idag och vi fick gå. ’’Thank you all for being so considerate today! Tomorrow we will be holding auditions for the rest of the characters and I will also announce who got the parts of Danny and Sandy!’’ Hennes röst ekade genom aulan vilket fick mig att rysa en aning men jag var glad över att jag inte behövde vänta så länge på resultaten.

Jag tog min väska, lämnade aulan och gick snabbt mot lunchen. Äntligen!

Jag mötte Mackenzie vid skåpen och hon såg glad ut över att se mig. ’’So how did auditions go?! Did you do great?!’’ Plågade hon mig när jag öppnade skåpet för att hämta pengar till maten. ’’Great…’’ Svarade jag med ett falskt leende. ’’I heard somebody put your name in a song.’’ Sa Jason från ingenstans och fick mig nästan att hoppa ut ur mitt skin. ’’Jesus! Don´t scare me like that!’’ Snäste jag och tog mig dramatiskt för pannan. Han himlade med ögonen medan Mackenzie inte kunde se mer förvirrad ut.

’’What´s he talking about Rosie?’’ Hon tog tag i min axel och drog bak mig direkt när Jason började förklara.  Förbannade unge!
’’Apparently a certain Louis Tomlinson messed up in his audition. He put Rosie´s name in a love song.’’ Mackenzie sken upp och hennes mun formade till ett ‘o’ vilket fick mig att himla med ögonen ännu en gång. ’’I knew it! I knew it!’’ Sa hon om och om igen tills vi kom fram till matsalen. Jag var utsvulten!

’’Chicken pasta please.’’ Sa jag till den gamla, gråa mattanten som alvarligt talat gav mig rysningar medan Mickey konstant tjatade på mig. Jag fick mig lunch och jag fortsatte att ignorera henne ända till jag kom fram till bordet och satte mig ned.

Jag började massera mina tinningar när Louis, Harry, Niall, Liam och Zayn spatserade in i matsalen. Snälla inte nu. Jag tittade upp och insåg att de för en gång skull bara gick förbi mig. Louis måste ha pratat med dem. Det kanske är bäst så.

’’So do you have a date for the Halloween Carnival?’’ Frågade Mickey. Det hade jag helt glömt bort! ’’Oh my god no! I don´t even have an outfit!’’ Skrek jag och fick panik. Jag började hyperventulera vilket är det jag brukar göra när saker som det här händer. Jag är verkligen en drama queen i själen. ’’Don´t worry we´re going shopping anyway today plus we already know who wants to bring you!’’ Hon blinkade innan hon tittade mot Louis som försökte hälla varmt te genom dockans mun. Mentalt slog jag mig själv i pannan. ’’There is not a chance in hell am I going with that thing!’’ Sa jag och pekade med fingret mot honom. ‘’Oh come on you know you secretly like him!’’

Hon har ingen aning! Ibland vill jag berätta för henne vad som verkligen hände men då kommer jag ihåg den gången då vi var tretton år gamla. Låt oss bara säga att det var då jag började få min present som jag får en gång i månaden. Jag och Mackenzie hade precis blivit bästa vänner. Jag berättade för henne att jag var spänd över att bli stor och självklart berättade hon det till hela skolan.

Aldrig en gång till!

Resten av lunchen spenderade jag med att äntligen berätta för Mickey och Jason vad som egentligen hänt och de var väldigt glada över att fått höra det ’senaste skvallret’.

Vissa människor alltså…

När skoldagen var slut kunde jag inte ha varit lyckligare. Dags för att inleda en av mina favorit aktiviteter! Shopping!

’’Ready to go?’’ Frågade Delilah från sin bil och erbjöd mig ett leende. ’’Yeah sure just a minute!’’ Sa jag och gick för att hämta Mackenzie. ‘’Come on Delilah´s waiting!’’ Klagade jag när Mickey smetade läppglans på läpparna för säkert den hundrade gången idag. ’’Wait a minute… you never told me she was going!’’ Oh juste jag kanske har glömt att nämna det här men…

Mackenzie och Delilah hatar varandra för någon okänd anledning. Kanske inte lika mycket som jag och Louis gör… eller ja, brukade göra men ändå ganska mycket!

’’Well she is so deal with it Mickey! You´re both my friends and you both need to grow the hell up!’’ Snäste jag åt henne. Ingen ska få förstöra det här för mig! ‘’Well then!’’ Mumlade hon och följde efter mig till Delilah´s bil. Delilah visste redan att Mackenzie skulle med så hon himlade bara lätt med ögonen när hon såg henne.

Bilresan var tyst och full med mördarblickar mellan dem båda tjejerna. Jag korsade mina armar och vägrade att prata tills vi kom fram till Oxford Street.

’’Please just get along for today! I just need one day where I don´t have to worry about that stupid doll! De suckade men tillslut kom de överens om att de skulle vara lite trevliga mot varandra.

Halloween karnevalen är nästa vecka och på samma dag som självaste Halloween. Skolan hyr in en karneval över kvällen och vi alla klär ut oss och tar med en dejt. De flesta har nästan ingenting på sig om jag ska vara ärlig. Om du kallar underkläder för kostym så ja det är vad de har på sig. Tyvärr är det antagligen någonting liknande jag kommer ha på mig också… Det är bara till för årskurs 12 så det är första gången jag går. Jag borde vara spänd men just nu är jag så oorganiserad!

Jag behöver verkligen släppa taget!

’’River Island first girls?’’ Jag försökte få oss alla på bra humör eftersom det skulle bli en lång dag!

Kommentera mycket nu!! :)

Nu ska jag sticka för jag ska vara med i en konsert ikväll... Wish me luck!